Idag har jag haft fullt upp men egentligen vet jag inte riktigt vad jag har gjort, mest en evig väntan känns det som!

Båda hästarna är ridna och dom var super fina, båda två. Jag får nog börja ladda upp inför i morgon redan nu.
Men men det går säkert bra!

Idag var jag och Cola och tävlade i Trolleholm.

1m- 0 fel
Hon var jätte duktig, nollade hela rundan lekande lätt. Allting bara flöt på och hon var super duktig. Hon gillar dock inte att hoppa fram i Trolleholm, hon står emot jätte mycket där inne, men annars var hon duktig.



1,10- 4 fel
I denna klassen gick det undan, hon var piggare än någonsin jag tror att det blev ett tecken på att hon var trött. Så hon rusade runt banan, jag hade inte mycket kontroll. Men hon hoppade super bra, förutom på ett hinder där jag tog tillbaka henne, vilket hon inte gillade och då orkade hon inte hoppa upp sig och rev därför.

Tyvärr blev filmen från denna klassen kass! Men en film är bättre än ingen!

Båda hästarna reds i ridhuset

Tari:
Hon gick jätte fint tills jag började hoppa henne, haha, synd att det inte blev filmat, annars hade det varit en syn för er. Hon gjorde allt utom de hon skulle, när hindret var 50 cm hoppade hon som det var 1,20 istället och sedan tog det tre varv innan jag fick stopp på henne och hon bockade och hade sig.

Cola:
Jag har märkt att hon är väldigt ljudkänslig smackar någon får man en reaktion på Cola, inte alltid det man önskar precis. Men hon gick jätte fint annars, hon går skänkelvikningar och öppnor helt suveränt. Hoppade några små språng på henne också, hon hoppade jätte fint, förutom när jag verkligen hade noll fart. Jag måste lära mig reglera farten på ett bättre sätt på henne.

Haha, gammal bild från vår andra träning tillsammans.

Dessa köpte vi:

Så här står där på Steel Joints Hemsida:
Mineraltillskottet Steel Joint - När det lilla extra är avgörande!

Detta är i pulver, det vi hade tidigare var i pelletsform, jag har erfarenhet av att hästarna äter det lättare när det är i pelletsform. Det återstår och se vad kräsna Tari säger om detta!

Om Steel Joint är mycket bättre för muskler och för hästarna, det vet jag inte? Det är nog väldigt svårt att märka skillnad. Vad vi märkte och diskuterade om när vi köpte detta var att det kostade 6 kr om dagen att hästen åt detta, istället för det vi hade innan som kostade 3 kronor om dagen.

Han som sålde detta sa att man ibland skulle byta mineraler för att det var inte bra för hästarna att dem åt samma alltid, inget jag hört tidigare har ni?

Idag red jag Tari i Vantinge pga regnovädret som har gjort att allting står mer eller mindre under vatten just nu!

Vad ska man säga om ridpasset? Tarisen satte i alla fall respekt hoss alla som var i ridhuset och visade stolt upp sina konster. När jag pratar om konster är det att hoppa, bocka, sparka, kicka och ha sig.
Annars förutom detta, var hon super fin och lyssnade super duper bra.

Kan någon berätta för mig hur Tari lyckas sparka mig på foten, sparka av stigbyglen när jag galopperar på henne, sitter altså på henne.. Helt sjukt att hon bara lyckas..

Kan det bli mer deprimerande?

Fast ibland kan det vara mysigt med höst också, en massa fina färger!

Cola älskar att rulla sig i världens lerpöl.

Jag är inte fullt lika road av att hon lyckas rulla sig där det är som lerigast, hon rullar sig även i vattenpölarna, mysiga täckena och allting blir! Tack vet jag Tari som tycker det är för tok för blött för att rulla sig.

Jag blev inspirerad av Internationalshowjumping att skriva om just svansflätor eller Ornament som det även kallas.

Jag tycker också att det är snyggt, och piffar upp täckena!

Här är mitt Exlusiv täcke som jag har köpt en lös svansfläta och sytt på.

Ett blått täcke med svansfläta, även den har jag sytt på själv (eller egentligen mamma)

Ett grått med också egen på sydd svansfläta.

Vad tycker ni om svansflätor?

Nu har John varit här och Tari är äntligen klippt. Om ni undrar varför John var här, är det av anledningen att vi inte ens kan starta en klippmaskin i närheten av Tari så länge hon inte har lite (mycket) lugnande i kroppen. Så han gav henne lugnande och nu är hon färdig klippt underbart!

Det har sina fördelar att bo granne med en veterinärklinik, dom kan enkelt komma hit och ge Tari lugnande när det behövs.

Tari såg verkligen ut som ett utegångs får så det var på tiden att hon blev klippt!

Ni får nöja er med en sommar bild jag längtar verkligen till sommaren bara 6 månader kvar!

Nu är det den stora frågan, är detta staket Cola säkert? Tror ni att hon blir i sin hage?


Jag kan berätta att där är tre trådar på staketet överallt, staketet är mellan 1,60 och 1,80 högt. Inget är under 1,60. Där hon brukar hopp/springa ut är numera två brädor, den översta ligger på minst 1,60. och den andra kanske 3 decimeter under.

Nu återstår bara att se hur länge hon blir inne i denna hagen. Senast hon sprang/hoppade ut var inte brädorna uppe, men nu är dem det!

Att gå ut och åka till ridhuset för att rida mina hästar. Här har kommit massor med regn, ridbanan står under vatten. Så det går inte att rida där. Tur man har nära till ridhus.

Måste först bara se resultaten från Breeders 7-åringarna, hoppas att Niveau vinner!

Jag och Tari vill ha vår igen..

Antingen så ramlar man av, eller så sitter man kvar.
Sitter man kan har man inget att oroa sig för.
Trillar man av har man två alternativ.
Antingen slår man sig eller inte.
Slår man sig inte har man inget att oroa sig för.
Antingen slår man sig mycket eller så slår man sig lite.
Slår man sig lite har man inget att oroa sig för.
Slår man sig mycket har man två alternativ.
Antingen så överlever man eller så dör man.
Överlever man har man inget att oroa sig för.
Dör man är det för sent att oroa sig....

(Arkiv bild Carro och Tari)

Idag och de senaste dagarna har det varit riktigt dålig uppdatering, jag måste skärpa mig snart!

Dagen har till största delen gått åt till att plugga, den vanliga sysselsättningen.

Båda hästarna är ridna, mer eller mindre busiga haha, den ena är vildare än den andra!

Nu har det snöat här, kan ni tänka er snö i mitten på Oktober i lilla Skåne? Detta är helt ofattbart för oss skåningar. Som tur var snöade det inte mycket.

Så kan man kanske inte säga att hela dagen har varit dålig men i alla fall en del av dagen!

Jag tittar ut genom fönstret i köket, ser en lös Cola. Får panik, springer ut och försöker blockera att hon ska springa ut på stora 90-vägen. Det lyckades just vid detta tillfället, hon springer ner vid Tari igen och sedan springer hon sidan om Taris staket, bakom en häck. Rakt ut mot stora 90-vägen. Jag springer så fort det bara går, men faktumet med att Cola är snabbare än mig är ganska realistiskt. Cola fortsätter rakt ut mot vägen, jag tittar på vägen ser flera bilar på båda hållen, jag kan inte påstå att alla bilar hade så speciellt bra sikt. Men vi hade tur, bilisterna han uppfatta vad som hände, stannade snabbt på vägen och hade varningsblinkersen på...

Cola var ute på vägen och sprang rundor, jag sprang efter. Hon sprang en liten bit på vägen, på tillbaka vägen mot gården sprang hon i diket vilket inte var en speciellt lyckad idé. Hon sprang mellan två bilar (stillastående som tur var) tillbaka in på gården. Där hon senare kunde fångas in, och tas in i stallet.

Där började nästa problem, Tari hade panik i sin hage. Jag sprang och hämtade grimskaft, hon reste sig och var allmänt tokig att försöka ta in. Jag känner Tari så pass bra så jag började springa in med henne istället, på så sätt är det lättare att reglera henne och hon kan inte stegra sig på samma vis.

Hur kunde Cola komma lös? Detta är ju det som är den stora frågan. Vi har staket runt Cola som ligger på 1,60 cm. Men det är liite för högt för att hoppa över tycker Cola, men de två översta trådarna var sönder Hon måste haft bra fart och hoppat/springit igenom staketet. Jag kan tillägga att vi har BRA ström i staketet. Staketet är aldeles ny gjort. Kan även tillägga att den översta tråden är tjockt elrep.

Trotts alla dessa faktorer och vad Cola har hittat på kan jag inte se ett enda tecken på skada på henne, hon kan ju svullnad upp i något ben under natten. Men hon går rent så vitt vi kan se idag..

De andra gångerna Cola har varit på vift har Tari inte varit i närheten. Men vid detta tillfälle var hon ju det. Så vi vet inte riktigt vad vi ska göra åt problemet. Det är ju INTE lite farligt att ha en häst som är ute och springer på en 90-väg i rusningstrafik.....

Jag är fortfarande chockad och skakad sedan händelsen och kan inte förstå VARFÖR?VARFÖR? Ska allting drabba mig..

(redo att åka iväg på tävling)
Idag åkte jag och tävlade i Munka med Cola trotts att det inte är mitt favorit ställe att tävla på. Och mycket möjligt det var inte super bra där. Jag var rejält förbannad till första klassen, nere vid framhoppningen som var ute och långt ifrån banan sa dem att det var långt till jag skulle in på banan. Jag gick upp ändå, när jag nästan var uppe hör jag att jag skulle hålla mig bered på banan? Ja, då hade dom där upp kallat på mig länge? Men båda hade kommunikations hjälpmedel (walkie talkie stavning?). Så jag fick gå direkt in på banan och hoppa, egentligen skulle man hålla sig bered på banan och en skulle vara i connecting ring. Men blev det inte, inte så kul när man har unghäst..

1m - 0fel
Jag hade en hel del tur och red inte jätte bra i denna klassen. Cola hoppade fint, var dock i ett par hinder med dem låg kvar. Jag glömde 6:an så det blev en jätte konstig sväng, det gäller ju att träna på omhoppningssvängar i tid (haha). Jag hade ingen fart och inget flyt alls.

1,10 - 4fel
I denna klassen red jag bättre och Cola hoppade också bättre. Tyvärr trillade en bom ner men det var vår andra 1,10 tillsammans.

Båda hästarna gick idag på förmiddagen. Pigga som attan var båda, men det är bara kul.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.. måste fixa nya bilder och lite kul att skriva om!

Var tog sommaren vägen?

På banan här hemma har vi ställt en 4 studs, jag studsade den för ett par dagar sedan. Så jag tänkte att jag kunde göra samma sak idag då med Cola precis som tidigare. Jag blir så förvånad varje gång, jag kan inte annat än att sitta och le.

Jag styrde mot studsen hon gör det lekande lätt (den var låg då), höjde upp så hindret längst bak var 80 cm och näst längst bak 70 cm och dom två längst framme är cirka 30 cm. Hon hoppar super duper bra då, över det tredje hoppar hon lite större, landar 10 cm innan sista hindret och reaktionen fanns där och vips var vi över det. Hon gör allting så lekande lätt.

Idag tränade jag även på att korta galoppen i högervarvet går det inte jätte bra, hon är svag där. Men i vänstervarvet kan hon galoppera på stället när jag kortar henne, där kan jag korta henne hur mycket jag vill. Jag tränade även på skänkelvikningar idag, visst dom kan bli bättre men Cola är så duktig.

Jag kännar att jag har lite bildbrist...

Idag har jag inga smarta trix att berätta. Lite tråkigt tycker jag själv, men tyvärr fanns inte tiden där idag.

Jag han rida båda hästarna, dock fick den ena gå när det var kol svart ute, men de fixade Cola riktigt bra. Vi har belysning på vår ridbana men tyvärr är den ännu inte kopplad. Måste påminna pappa och att det måste fixas i helgen. Annars gick det bra, båda var övertända. Tarisen hittade på mest dumheter som vanligt, hon är jätte rädd för ensilagebalarna som står utanför vår bana. Så hemskt, dom pressade de i förrgår. Lite sent men gräset hade växt, så nu är det perfekt att rida där ute igen. Funderar på när nästa gång blir!

Jag har en lädergrimma jag har fått, men tyvärr var där inget spänne i käkremmen på den, därför bestämde jag mig för att göra en förändring på grimman, för att den var så svår att ta på och av och därför aldrig blev använd.
Så här såg grimman ut...

Nu ser den ut så här...

Efter jag har sprätt bort käkremmen och tagit bort den. En Grooming grimma helt enkelt!

Idag har jag inte haft så mycket tid med hästarna, de ända jag har gjort med dem är i princip bytt täcke, tagit ut dom, tagit in dem och bytt täcke igen. Det är täckes period igen på både gott och ont. Det som är bra med täcken är att hästarna håller sig rena..

Jag har spenderar min största tid idag på praktiken och sedan på ett annat ställe, sådant man måste ibland.. spec inte när en släkting inte är frisk.. Mer än så berättar jag inte.

Snart är vi där igen med snö.. och kallt.

Dagen idag har beståt av ett och samma ord STRESS, detta har varit genomgående för hela dagen..

Jag stressade iväg till träningen efter jag slutat. Stressen började redan kl 8 i morse då det var en massa som inte var som det brukade på praktiken.

Jag han hem, slänga i mig lite mat. Ut borsta hästen, slänga på alla grejor och åka iväg allt detta gick nog på sammanlagt lite mindre än 20 min. Snacka om att jag var stressad.

Vad kan man säga om träningen? Ni har själva hört förutsättningarna och desutom var jag sjukt trött. Men trotts detta genomförde jag träningen så gott det gick.

Cola hoppade fint, jag tyckte banan var lite svår. Cola var svår också för att det var svårt att få henne i en lagom galopp antingen går hon för fort eller så bara studsar hon. Men tillsluts gick det hyffsat. Mina skänklar och min sits ska vi inte ens nämna det var katastrofalt. Jag är grymt onöjd med mig själv, men hästen gjorde så bra den kunde!

Jag har börjat inse att jag är väldigt självkritiskt, nästan lite för mycket.. jag är nästan aldrig nöjd med mig själv. Jag minns inte en träning som jag är nöjd med, inte en tävling iheller för den delen. Eller tävling är jan nöjd med hästens resultat oftast men inte med min ridning..

Sparar ni diverse reservdelar från träns, täcke, grimmor mm?

Jag gör det till viss del.. det beror på vad det är för någonting eller vad jag behöver...

I detta fallet var de en sådan ögla i sidostycket som jag behövde till ett träns där dem var alldeles för trånga..

Efter ett enkelt ingrepp var öglan äntligen fri från sidostycket och kan användas till en annan snokrem vilket var meningen....

Idag fick båda hästarna gå hemma på banan, hoppade en liten studs med Cola.

Jag bara älskar hennes inställning till allting så länge man sitter på hennes rygg. Hon gör allting så enkelt, man märker nästan inte att man hoppar en liten studs hon bara galopperar på som vanligt, hon är inte tittig för någonting överhuvudtaget. Vilket jag tycker att är väldigt skönt.

När vi var på stranden gillade Carro hennes inställning också, hon bara sprang på hela tiden, hon är inte den som saktar av och visar att hon är trött, nej hon ger järnet istället och ska vara den som är längst fram. Behöver jag nämna att jag hade svårt att minska galoppen på stranden? Det var ett faktum, men när jag väl fick tag på henne ordentligt så minskade hon bra.

De senaste dagarna har det gått bra UTAN några rymlingsförsök. Cola går numera ut till hagen med vanligt grimskaft och in från hagen med hingstkedja. Allt för att hon inte ska få slita sig..

Med det blev en bild på Tindra och ett täcke istället..

Många har frågat denna fråga. Därför tänkte jag sammanfatta en lång historia till en kort historia.

Vi köpte Athos sommaren -07. Ett år tidigare var han opererad för lösa benbitar i ena frambenet, i hovleden. Benbiten i sig var inte alls stor, ingreppet var enkelt och nu var han ren på röntgen. Detta gjordes innan vi köpte honom. Vi visste om det när vi köpte honom. Men det var ingen som visste att det skulle ge konsekvenser för framtiden..

Sommaren -08 rullade Athos fast i sin box, åkte till djursjukhuset och hade magsår. Fick behandling för detta och blev frisk igen, men han hade ibland lite ont i magen och krävde extra omtanke och vård pga detta.

Tävlandet gick allt bättre och bättre, placeringarna började trilla in. Tills den vårdagen -09 på en tävling. Något hände på banan, det verkade som han missuppfattade en kombination. Jag valde att hoppa fel hinder och utgå. Det var inget tecken på någonting förrän jag skulle träna för Carro någon vecka senare, han haltade då i traven rejält på ena frambenen, vi åkte hem igen. Bestämde tid till veterinären.

På veterinärkliniken konstaterade man att han var halt på frambenet, endast de frambenet. Och i detta frambenet hade han pålagringar som var aktiva. Han blev behandlad, vid återbesök var han fortfarande halt, blev behandlad igen. Vid nästa återbesök var han så pass bra att han bara fick lite antiinflammatoriskt och jag kunde börja sätta igång honom igen. Allting kändes så underbart... tills jag började trava igen...

Då vad han halt igen, vi hade en extra återbesöks tid för att vara på den säkra sidan och där visade det sig på röntgen att pålagringen spred sig allt mer..

Där fattades beslutet att vi skulle låta Athos somna in när alla papper var klara. Detta tog cirka två månader, under tiden såg man i hagen hur Athos haltade allt mer och mer... Därför kändes det så det var ett rätt beslut!

Anledningen till att Athos fick pålagringar i frambenet som spred sig allt mer och mer med tiden, är till största sannolikhet pga av operationen av den lösa benbiten. Detta eftersom han bara var halt på detta benet och inte hade pålagringar på någon annat ben!


Jag lärde mig oerhört mycket på tiden. Idag skulle jag ALDRIG köpa en häst som varit opererad för lösa benbitar!

Idag har jag och Cola och Carro och Zarastra gjort något jätte kul! Vi var i Skummeslöv och red på stranden där, helt underbar strand. Dels är stranden oändligt lång, parkerar ändan nere på stranden. Dessutom är där samma underlag på hela stranden, dvs super bra sviktande underlag. Till skillnad från sibirien där stranden är hård, jätte mjuk och jätte många hålor.

Cola var super duper duktig, hon gjorde exakt vad hon skulle och hon var frammåt exakt hela tiden. Jag bara älskar den hästens inställning, förutom när hon sliter sig (vilket hon gjorde i förrgår) eller när hon vägrar låta sig bli skodd (villket hon gjorde igår tills hovslagaren fick damp på henne, sen gick det som en dans).

(Dessa mötte vi på strandet, ett gäng Islandshästar. Som tur var brydde sig inte våra hästar om dem)

Jag har bara en känsla av att Cola efter tre månader och en vecka börjar känna sig hemma här och hon har fått mängder med muskler. Samt att hon är i en lagom ålder för att komma in i en tonårs trotts, vilket hon har gjort! i all hantering på marken!

Redan i morse halv 8 anlände en traktor hit och sedan dess har arbetet fortsatt. Vad vi håller på med är att vi lägger mer grus på vår banan.

Det är så här att för ungefär tre år sedan gjorde vi vår ridbana större, och gjorde det så idiotiskt så att den "gamla" delen var sten hård som tidigare, och den nya delen jätte lös och där bara flyttade sig grusen.

Därför var det ett måste att fixa ny grus i på banan, nu har här kommit tre lass med stenmjöl till den "nya" delen där underlaget måste bli fastare. Sedan har här kommit ett lass med ridbanegrus som det heter, ska komma ett till. Sedan ska banan harvas och jämnas till.

Så här såg det ut tidigare.. Man ser vilken "vall" det har blivit där jag har ridit längst ner, det är meningslöst när det blir så.. nu får vi hoppas att det bli bättre..

Det verkar vara problem med blogg.se igen.. Börjar bli lite tråkigt.

Båda hästarna ridna idag, man bara njuter när man sitter på henne, underbart!

Blev en bild på Tari om ni kan se den för det kan inte jag just nu...

Jag fick en fråga om vad för klippmaskin jag använder, det var precis vad jag hade tänkt skriva ett inlägg om så därför gör jag det nu.

Vi har en från Delaval, elklipper CC320

Fakta från Delavals hemsida:
Välklippta djur är enklare att hålla rena och är friskare. Den starka 320 Watt motorn gör att klippningen går snabbt och effektivt. Saxhuvudet kräver minimalt med underhåll. Knivsetet är konstruerat för att ge ett bra klippresultat under alla förhållanden. Elklipper CC320 är utrustad med ett patenterat skärhuvud som arbetar med låg spänning. Klipphuvudet kan bytas ut mot ett saxhuvud för får.

Jag tycker att klippmaskinen är bra, vi skickar iväg skären ibland och slipar dom så att dom tar ordentligt.
Dock har jag aldrig annars använt någon annan klippmaskin, men när många klipper blir det randigt och fult, när jag klipper med denna maskinen blir det inga linjer eller fula sträck.

Så här ser vår klippmaskin ut efter Cola är klippt.

Helsingborg Trettonspelen med min C-ponny Ängsgårdens Emilio jag tror att detta var 2003.

Världens bästa och goaste ponny, han var underbar. Köptes in som 5 åring och såldes som 8 åring. Många av hästarna jag har/haft är väldigt unga när dom köps. Cola var 5 år (iår) när hon köptes, Tari var 3 år när hon köptes. Sedan har jag haft några unga hästar till.

Vart köper man sånt lugnande man får ge själv? Apoteket eller? :) Vore tacksam för svar!

Det är receptbelagt som nästan alla andra preparat. Man får därför ett recept av sin veterinär. Vi har fått några på recept (hämtat ut på apoteket), sen har vi fått några på en klinik när Tari opererades.
Det är delade meningar om dessa preparaten verkligen fungerar, en del hävdar att dem inte gör det. Men när man har get dem en dos så ska det vara lugnt i stallet i cirka 30 min, under tiden det verkar.
Sedan pratade vi med en känd veterinär i samband med att Tari opererades, han sa att man kunde dubbla dosen ganska rejält Han menade på att gränserna vad man skulle ge var för mesiga. Men man skulle testa sig fram.
Dock använde vi aldrig det på Tari när hon var opererad för vi kom inte nära henne.

Nu är Cola äntligen klippt. Första gången vi klippte henne, hon var snäll de första 3/4 delarna sedan blev hon helt vild och okontaktbar. Vi gav henne lite lugnande (sånt man får själv och ger i munnen inte lika effektivt som de man sprutar in i blodet) men det var tillräckligt effektivt för att Cola skulle bli färdig klippt.

Färdig klippt stående i sin box

vad har hon för brister tycker du? :)

Jag var lite otydlig i förra inlägget, tänkte jag skriver lite om Colas brister här därför.

* Hon är svag i sina bakben, har därför svårt att korta sig.

* Hon är svår att svänga för ytter, känns som hon inte riktigt förstår (nu menar jag skarpare svängar).

* Hon lyssnar inte för skänklarna, hon reagerar senare. Pang och det måste hända något.

* Svår att svänga överhuvudtaget.

* I galoppen när man svänger går hon på höjden och går inte framåt

Det var vad jag kan komma på just nu. Alla dessa bristerna kommer givetvis att förbättras med träning och antagligen försvinna. Man ska ju inte glömma att Cola bara är 5 år och att jag har idag exakt haft henne i tre månader!

Idag tränade jag och Cola för Carro. Tyvärr blev det ingen film, mamma vägrade. Måste få henne på bättre tankar till nästa gång.

Men träningen gick inte alls bra tyckte jag, tror att det var för Colas brister kom fram så tydligt. Men på hinder är hon alltid jätte fin, men mellan hindrena sitter problemen. Jag hoppade på en 8 volt och då är hon jätte svår att svänga, sen istället för att galoppera framåt så går hon på höjden. Då blir det inte så bra, men hon var superfin på hinder trotts att vi inte kom rakt.

Känslan var inte alls bra som sagt.


Arkivbild från i somras