Idag är det exakt ett år sedan Cola rullade fast och sparkade igenom stallinredning och jag trode att hon skulle dö. Jag mins dagen som den vore igår, jag hade precis ridit Cola hemma och skulle rida Tarisen hemma när Cola rullar fast, först kommer hon bara inte upp, sen när hon nästan kom upp så sparkade hon igenom rören. Då var hon fast, jag såg hoven sticka ut i Tarisens box, satt med Colas huvud i mitt knä och försökte hålla henne lugn. Känslan av ovissheten att veta hur länge hon skulle sitta fast, och hur mycket panik hon skulle ha.

 

Som tur var, var Cola lugn och pappa handlade oerhört fort och allting slutade väll! Vi var på kliniken med henne och hon blev sydd, precis innan vi åkte kom mormor hem till oss. Jag vet också om att just den här dagen för ett år sedan var det Göteborg Horse Show, för jag smsade min tränare och berättade att det blev ingen träning på måndagen som kom på grund av olyckan....