Är min ofrivilliga tröthet, samt vädret.

Hästarna har ofrivilligt fått vila i en vecka, jag tror inte att dem dör av det precis. Vi har snö och -10 grader så det känns inte speciellt lockande att gå ut och rida. Plus att jag inte har någon tid. Nu är det bara 2½ vecka tills skolan är slut, det känns väldigt skönt!

I morgon är det en lugnare dag=ledig! Vad som kommer hända då vet jag ännu inte. Nästa gång jag är ledig är på lördag, på söndag är jag på praktiken igen... Uppdateringen ska komma igång igen hoppas jag!


Jag vill kunna rida ute igen!

Igår när hästarna var ute och busade så drog Tari av sig en sko. Jag tyckte att det var både bra och dåligt. Hoven var hel. Jag ville ha snösulor på Tari på alla hovarna, då blev det ju tillfälle när hovslagaren ändå skulle komma.

Ringde till hovslagaren idag, vid 3-tiden kom hovslagaren och Tari har snösulor på alla hovarna, tappskon är påslagen. Han hade inte tid att lägga snösulor på Cola, vi väntar lite med det!

Hästarna ha börjat gå in i lite ofrivllig vila, iom underlaget är som det är i ridhuset och tävlingarna är över får dem lite exra vila, samt att jag aldrig är hemma nästan. 35timmar/vecka på praktik är en hel del timmar speciellt när det inte är så givande...

Är att vädret blev sämre, snön kom inte.

Idag och i morgon skulle jag befunnit mig på Julahoppningarna i ÅPK, men pga vädret valde jag att avstå detta. Tror ni att jag har helg som alla andra nu då? Svaret är nej, jag har praktik de måste man ha helg också så jag gick upp kl 6 idag, samma sak i morgon. Kan man aldrig få det bättre? Utan betalning dessutom!

Båda hästarna gick i ridhuset igår, jag kan inte säga att det var en positiv upplevelse precis. Tari såg lite konstig ut ibland i steget, tills vi upptäckte att hon hade megastora styltor långt över skon och hade svårt att gå med dem. Faktum är att alla hästarna som var i ridhuset fick det av underlaget som inte hade snösulor. USCH vad jag hatar vintern!

Klockan 6 är det TV från Globen, tänk att för ett år sedan befann jag mig i Stockholm och tittade på Globen LIVE! både lördag och söndag! En upplevelse jag sent kommer glömma!

Idag har jag varit på begravning = ingen ridning.

Snön ställer till det också för ridningen, man vågar inte riskera någonting för att åka iväg och rida, hästarna dör inte av att vila lite!

Idag när mina hästar var ute såg det ut så här:


Cola

Cola


Jag gillar denna bilden starkt, hoppa kan hon i alla fall! Hon hoppar för att göra världens största bock haha.

Tari var också på bushumör.

Jag fick inte med det värsta när dem höll på i hagen, jag fick i alla fall med en del! Jag lovar er Cola kan sparka högt, när vi tog in dem reste hon sig och det var heller inte lite högt. 

Idag har det inte blivit någon ridning, båda hästarna reds igår.

Det var första dagen på praktiken idag vilken innebar tidig uppgång på morgonen. När jag kom hem från praktiken valde jag att plugga istället, allt för att få mitt sista arbete i skolan denna terminen färdigt!

I morgon ska båda hästarna ridas!

Först i morse var jag iväg och tränade Tari för Carro, gick super! Underbart att höra!

Sedan tränade jag Cola för Uffe. Lite brister från ryttarens och hästen sida, men mistagen lär man sig av..
Uffe sa också några ord jag sent kommer att glömma att om två år har jag antagligen den hästen jag inte ens vågat drömma om! Det säger en hel del om Cola!
Han sa även att Holsteinerna är väldigt sena. Många är också väldigt imponerade av Colas stam hon är ju efter Cuper- Camaro M- Ahorn Z.

Nu har jag precis kommit hem och har varit och shoppat ridsaker, ni får veta mer sen, även mer om träningarna!

Nu är Cola äntligen ny klippt igen! Trotts att hon inte var så jätte snäll hela tiden, utan hon klarar inte riktigt av att stå stilla så hon hoppar rundor hela tiden och håller på! Men tillsluts var det klart efter mycket om och men. Underbart!

Nu laddar vi inför helgens träningar. I morgon ska jag och Cola iväg och träna för Ulf Liljedorff, något jag aldrig gjort tidigare, ska bli spännande. Träningarna för honom fortsätter på lördag då ska Cola också gå. Det är tvådagars träning! Ska bli spännande!

På lördag förmiddag innan jag ska iväg och träna för Ulf så ska jag träna Tari för Carro.

Igår när hästarna var ute så hade Cola totalt damp 100% av tiden hon var ute. Hon sprang, grävde, bockade, sparkade, rullade sig och hade sig i knappt en timme. Hon slutade aldrig så då fick dem komma in. Jag vet inte vad där var med henne, hon var lerig hela hästen, täcket var dyngsurt (jätte lerigt), hon var svettig, irriterad. När hon kommer in äter hon, sedan rullar hon sig ett par gånger till (med annat täcke givetvis).

Tari stod bara och tittade på när Cola hade totalt damp.

Idag hade vi lite ångest för hur Cola skulle reagera över att vara ute med tanke på gårdagens bravader, men hon var lugn mesta tiden, visst hon får lite ryck och springer lite men ja annars var hon helt lugn. Undrar vad där var som störde henne igår? Hon var ju mycket lugnare idag.

Det känns som det är precis som hon blir blockerad, lika blockerad som när hon spriger igenom staketet och ut på vägen (vägen ligger på vägen FRÅN stallet). Detta är sjukt konstigt, hon reagerar inte, är inte kontaktbar på något sätt överhuvudtaget, hon bara har fullkomligt panik.

Hoppas hoppas, att detta blir bättre med tiden!

Jag är faktiskt riktigt glad att snön INTE har nått ändan ner till oss, men vad jag har hört var det inte med jätte stor marginal. Men man ska glädjas åt det lilla man har.

Båda hästarna fick vila som planerat idag, det rä bra med en vilodag ibland, då man kan komma ikapp med skolarbete och plugga till prov och få en riktig slappe dag efter skolan, känns underbart!

Idag när jag red båda hästarna kom både dunjacka och långkalsongerna på! Här nere i skåne var det minus i natt och bara ett par plusgrader mitt på dagen! Som tur var ligger banan så att den har varit i solen hela dagen och på så sätt tinat upp!

När anser ni att det är vinter på riktigt?
 
kanske när snön kommit? Bilden är från förra året då skåne totalt snöinvaderades som aldrig förr!

Först flög jag av Tari (detta jag skrev om inlägget under) och var på akuten och röntgade mitt finger, det var helt men jag har jätte ont, det är mega svullet och blått.

På kvällen vid 8-tiden tog min Farmor sitt sista andetag! Vila i Frid
Det är detta som har påverkat bloggningen en del den senaste tiden, Farmor har befunnit sig på sjukhuset en del och på ett korttidsboende en del.

R.I.P Farmor

Den började i Vantinge i ridhuset slutade på Akuten.

Vi skulle upp i Vantinge och rida i ridhuset. Där var en på ponny som hoppade, jag han inte mer än hoppa upp förrän hon på ponnyn började hoppa bana. Dem berättade inte var dem skulle hoppa och ingenting, utan betedde sig som dem "ägde ridhuset" fast fallet inte var så. Jag satt på Tari som sagt var, när den hoppade nära tari så reste hon sig lite. Sedan kom ponnyn till ett hinder med plastgrejor under där ponnyn tvärnitar och grusen slår mot plasten och detta låter mycket.

Varpå Tari får regällt damp, reser sig, bockar, hoppar och håller på och göra diverse konster. Det är inte det att hon gör så en gång utan flera gånger, och tillsluts klarar jag inte av att sitta kvar längre, hon hoppar dessutom väldigt högt från marken. Jag trillar av och Tari fortsätter göra sina konster runt i ridhuset ett bra tag, hon är ju heller inte den lättaste hästen att fånga in utan springer rundor och går inte att komma nära. Tillsluts får jag tag i henne.

Jag landade mjukt, det var inte de som var problemet. Antagligen när jag höll i tyglen har jag hållt kvar på något konstigt sätt eller de gjort något så att mitt lillfinger stod rakt ut och gjorde verkligen jätte ont i det. Jag hoppar upp rider ändå, ridpasset blir inte så länge, mitt finger gör så fruktansvärt ont.

Vi åkter till läkarstationen, läkaren tittar på det och vi får en remiss till röntgen. Röntgar fingret och det visar sig bara att det är en riktigt regäll stukning. Och tur var väll de för nu kan jag rida (men de hade jag gjort ändå).
Men jag har än jätte ont i fingret. Så Cola fick en ofrivillig vilodag, skönt tyckte säkert hon!

Buse Tari

Kan det bli mer deprimerande?

Fast ibland kan det vara mysigt med höst också, en massa fina färger!

Cola älskar att rulla sig i världens lerpöl.

Jag är inte fullt lika road av att hon lyckas rulla sig där det är som lerigast, hon rullar sig även i vattenpölarna, mysiga täckena och allting blir! Tack vet jag Tari som tycker det är för tok för blött för att rulla sig.

Nu har John varit här och Tari är äntligen klippt. Om ni undrar varför John var här, är det av anledningen att vi inte ens kan starta en klippmaskin i närheten av Tari så länge hon inte har lite (mycket) lugnande i kroppen. Så han gav henne lugnande och nu är hon färdig klippt underbart!

Det har sina fördelar att bo granne med en veterinärklinik, dom kan enkelt komma hit och ge Tari lugnande när det behövs.

Tari såg verkligen ut som ett utegångs får så det var på tiden att hon blev klippt!

Ni får nöja er med en sommar bild jag längtar verkligen till sommaren bara 6 månader kvar!

Nu är det den stora frågan, är detta staket Cola säkert? Tror ni att hon blir i sin hage?


Jag kan berätta att där är tre trådar på staketet överallt, staketet är mellan 1,60 och 1,80 högt. Inget är under 1,60. Där hon brukar hopp/springa ut är numera två brädor, den översta ligger på minst 1,60. och den andra kanske 3 decimeter under.

Nu återstår bara att se hur länge hon blir inne i denna hagen. Senast hon sprang/hoppade ut var inte brädorna uppe, men nu är dem det!

Nu har det snöat här, kan ni tänka er snö i mitten på Oktober i lilla Skåne? Detta är helt ofattbart för oss skåningar. Som tur var snöade det inte mycket.

Så kan man kanske inte säga att hela dagen har varit dålig men i alla fall en del av dagen!

Jag tittar ut genom fönstret i köket, ser en lös Cola. Får panik, springer ut och försöker blockera att hon ska springa ut på stora 90-vägen. Det lyckades just vid detta tillfället, hon springer ner vid Tari igen och sedan springer hon sidan om Taris staket, bakom en häck. Rakt ut mot stora 90-vägen. Jag springer så fort det bara går, men faktumet med att Cola är snabbare än mig är ganska realistiskt. Cola fortsätter rakt ut mot vägen, jag tittar på vägen ser flera bilar på båda hållen, jag kan inte påstå att alla bilar hade så speciellt bra sikt. Men vi hade tur, bilisterna han uppfatta vad som hände, stannade snabbt på vägen och hade varningsblinkersen på...

Cola var ute på vägen och sprang rundor, jag sprang efter. Hon sprang en liten bit på vägen, på tillbaka vägen mot gården sprang hon i diket vilket inte var en speciellt lyckad idé. Hon sprang mellan två bilar (stillastående som tur var) tillbaka in på gården. Där hon senare kunde fångas in, och tas in i stallet.

Där började nästa problem, Tari hade panik i sin hage. Jag sprang och hämtade grimskaft, hon reste sig och var allmänt tokig att försöka ta in. Jag känner Tari så pass bra så jag började springa in med henne istället, på så sätt är det lättare att reglera henne och hon kan inte stegra sig på samma vis.

Hur kunde Cola komma lös? Detta är ju det som är den stora frågan. Vi har staket runt Cola som ligger på 1,60 cm. Men det är liite för högt för att hoppa över tycker Cola, men de två översta trådarna var sönder Hon måste haft bra fart och hoppat/springit igenom staketet. Jag kan tillägga att vi har BRA ström i staketet. Staketet är aldeles ny gjort. Kan även tillägga att den översta tråden är tjockt elrep.

Trotts alla dessa faktorer och vad Cola har hittat på kan jag inte se ett enda tecken på skada på henne, hon kan ju svullnad upp i något ben under natten. Men hon går rent så vitt vi kan se idag..

De andra gångerna Cola har varit på vift har Tari inte varit i närheten. Men vid detta tillfälle var hon ju det. Så vi vet inte riktigt vad vi ska göra åt problemet. Det är ju INTE lite farligt att ha en häst som är ute och springer på en 90-väg i rusningstrafik.....

Jag är fortfarande chockad och skakad sedan händelsen och kan inte förstå VARFÖR?VARFÖR? Ska allting drabba mig..

Redan i morse halv 8 anlände en traktor hit och sedan dess har arbetet fortsatt. Vad vi håller på med är att vi lägger mer grus på vår banan.

Det är så här att för ungefär tre år sedan gjorde vi vår ridbana större, och gjorde det så idiotiskt så att den "gamla" delen var sten hård som tidigare, och den nya delen jätte lös och där bara flyttade sig grusen.

Därför var det ett måste att fixa ny grus i på banan, nu har här kommit tre lass med stenmjöl till den "nya" delen där underlaget måste bli fastare. Sedan har här kommit ett lass med ridbanegrus som det heter, ska komma ett till. Sedan ska banan harvas och jämnas till.

Så här såg det ut tidigare.. Man ser vilken "vall" det har blivit där jag har ridit längst ner, det är meningslöst när det blir så.. nu får vi hoppas att det bli bättre..

Nu är Cola äntligen klippt. Första gången vi klippte henne, hon var snäll de första 3/4 delarna sedan blev hon helt vild och okontaktbar. Vi gav henne lite lugnande (sånt man får själv och ger i munnen inte lika effektivt som de man sprutar in i blodet) men det var tillräckligt effektivt för att Cola skulle bli färdig klippt.

Färdig klippt stående i sin box