Innehållet i inlägget är inspirerat av en uppgift jag har gjort på Malmö Högskola när jag studerade Användning av Hästar i vård och socialt arbete där. Jag tänkte dela med mig lite av uppgifterna därifrån, basserade på MIN egen berättelse.

 

Socialt

Hästarna betyder mycket för mig, de ger mig de sällskap och sociala stöd som man behöver
ibland. Känslan av att gå ut i stallet och hästarna bara finns där för mig när
man har det som jobbigast.  När man är
stressad eller någonting dåligt har hänt är det skönt att kunna gå ut i
stallet, stressen blir som bort blåst och man känner sig mycket bättre till
mods.

Ju mer tid man tillbringar i stallet hos sin häst, ju mer lär man känna hästen
och på så sätt utvecklar man förmågan att lära känna sin häst mer och på så
sätt kan man tillsammans med hästen nå mer framsteg, framstegen kan vara allt
från att kunna klappa den utan att den bits eller vinna en tävling.

Med hästarna vill jag utvecklas, jag vill även utveckla hästarna. Det är en av
anledningarna till att jag oftast köper in unghästar och utvecklar dem
samtidigt som jag utvecklar mig själv. Varje häst är unik. En häst jag köpte i
vintras var omöjlig att rida på en ridbana sade föregående ägare. Jag tyckte
det var en utmaning och efter några gånger gjorde hästen inte mycket mer än att
den testade mig. Man lär sig hela tiden vad man ska göra och inte göra med
hästar då de är stora djur och starka, en felaktig sak kan få alvarliga
följder.

Tack vare mitt rid intresse träffar jag många andra med samma intresse som mig.
På tävlingsplatsen är man kompisar med alla, pratar med dem man känner och
önskar dem lycka till trots att det är ens konkurrenter. På tävlingar känns det
aldrig som man har konkurrenter, alla strävar efter att förbättra sina egna
resultat och glädjas åt andras framgångar.

På klubben jag tävlar för har man obligatorisk arbetsplikt. Då hjälper man till
på tävlingar och umgås med andra medlemmar. På så sätt lär man känna andra
människor i klubben.