Treårstest Åstorp

Förmiddagen idag har jag tillbringat på treårstesten i Åstorp som funktionär för Nordvästra Skånes Hästvänner. Jag och min mamma stod vid oxern. Det är mycket bomma som ska fram och tillbaka där för att dom löshoppar och visas för hand på samma ställe.

Dagens konstaterande:

+ Alla funktionärer vid hinderna (dvs som jag och mamma var) + alla som var medhjälpare hade hjälmtvång.

- En häst "sprang" över en människa eller höll på att göra det så han fick hoppa undan. Vilket resulterade i att allting tog längre tid.

- Vissa hästar klarade dom inte av att ha "inspärrade" mellan sig så dom kom lösa mot oss som fixade med hinderna, man fick hela tiden vara beredd på att där kunde komma en häst springandes, inte bra ur säkerhetssynpunkt.

- Dom drog in vår fika pga förseningar.

Jag konstaterade även att där var väldigt många som inte kunde visa sina hästar, dom sprang rundor som yra höns och gjorde saken värre än vad den var. Dom visste knappt hur man stannade en häst (vad gör man då som medhjälpare på 3-årstest).

Hade man en häst så skulle man vara en som visade den och ha två medhjälpare = 3 st. Men många hade bara två medhjälpare och resultatet blev bra mycket sämre då.

Många hästar hade inte löshoppat tidigare? Lite konstigt att man inte har löshoppat och förberett sin häst när den ska gå 3-års test, siffrorna följer ju hästen hela livet och anmälningsavgiften är inte så billig (cirka 1000kr).

Det var jätte stor skillnad på vem som visade hästarna. Proffsens hästar fick nästan alltid klass 1 eller Diplom. Där var jätte stor skillnad mellan proffs och dem andra (nybörjarna enl mig) där fanns helt enkelt inget mellanting. Jag förstår inte riktigt när man vet om att man inte klarar av situationen, varför tar man då inte hjälp av ett proffs?

Där var en häst som fick 1-1 på hoppningen, och 5 är knappt godkänt. Den hoppade knappt 60 cm. Lite dålig still.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0