”Kritik är ett sätt att förbättra saker och ting genom att avlägsna och rätta till briser. Det handlar om att förbättra någonting och förutsätter därför tron på förbättring. I kritiken innefattas även av självkritiken det vill säga strävan efter att utveckla det egna jaget genom att rätta till de egna bristerna”

Hur tar ni kritik?

Själv tar jag kritik på olika sätt, det beror helt på vem som kommer med kritiken. Medan jag är väldigt självkritisk och kan tycka ett en tävlingsrunda är dålig trots att många säger att den inte är det. Jag är också väldigt självkritisk och "skäms" ganska ofta när jag tittar på kort och filmer när jag rider. Det är egentligen rätt hemskt, men och andra sidan ser man väldigt många brister på så sätt och man funderar verkligen varför gjorde jag så, varför hände just det....

Kritik från andra beror helt på vem det är som säger kritiken och på vilket humör jag är på. När det gäller kritik från mamma gör jag oftast som hon säger, men ibland blir hon väldigt tjatig och då blir jag arg på henne och skäller på henne. Fast oftast tänker jag igenom det mamma säger ändå efteråt och funderar på om det hade blivit bättre om jag hade gjort som hon sa ändå...

Kritik från andra utomstående, människor som jag vet bara kritiserar precis allt jag gör totalt ignorerar jag. Från andra människor brukar jag tänka på det dem sa och fundera ut om det verkar logiskt eller inte.

Kritik från tränare, det beror också helt på vem som är tränare. På träningar gör man alltid 99% för att göra så bra ifrån sig som möjligt och försöka göra som tränaren säger. Även på träningar när en tränare säger till en att göra motsatt vad man själv anser, gör jag ändå vad tränaren säger. Testar helt enkelt och ser om det blir bättre eller sämre, blir det sämre ignorerar jag det i framtiden. Detta händer dock mest när man rider på gästträningar och inte för den tränaren man brukar rida för.

Nu har jag förhoppningsvis på börjat färden för att kunna åka hem och rida igen! Åka hem från antarktis som jag anser, det ska bli skönt att slippa snön för det är barmark hemma....

”Att vara engagerad innebär att man bryr sig om någonting och vill någonting”.

Med andra ord innebär det att vara engagerad att man är målinriktad och bryr sig om saker och ting. Man kan fundera över sin egen situation

Är jag engagerad med mina hästar? Det jag vill och bryr mig om är att mina hästar mår bra, alla dagar, alltid. Med ridningen vill jag uppleva en speciell känsla som jag strävar efter när jag hoppar av hästen. Den kan vara till exempel att hästen är lösgjord eller att den inte är rädd för den där vattenmattan.

Jag är faktiskt i övrigt rätt dålig på att ha en klar plan för vad jag ska göra just de här ridpasset. Det är en dålig ovana jag har, jag tar allting lite mer som det kommer. Det är både på gott och ont.

Det är också väldigt viktigt att man har ett engagerat team kring sig, min mamma engagerar sig väldigt mycket med mina hästar och mitt tränande och tävlande. Min tränare engagerar sig också anser jag, hjälper mig på träningar, tävlingar och tittar ser en hel del av mina tävlingsrundor samt att det är väldigt bra att kunna diskutera vägar på tävlingar, få tips vad jag ska tänka på inne på banan och sedan få feedback efter jag hoppat.
På tal om att ha viljan till att göra något kan jag passa på att skriva mitt kortsiktiga mål med Cola. Det är att ha kvalat till 1,30 ( 2 nollor i grund och omhoppning) innan utomhussäsongen drar igång. Ett realistiskt mål tycker jag, trots att vi bara har startat två 1,20. Men det har vi istället gjort med bra resultat.

Cola efter söndagens tävling. Är man duktig får man leva därefter, eller hur Cola? Är man hungrig kan man lika bra passa på att ta det själv! Så vad passar bättre än att äta direkt ur säcken.

Jag bjuder på lite bilder på Tarisen, jag har som sagt var inte ridit sedan i söndags. Behöver jag berätta att jag har abstinens? Aja. Jag kan i alla fall vara evigt tacksam till teamet kring mig som gör allting möjligt för mig.

Några ovisade bilder på Pralin från i Torsdags.




Jag "hänger" hemskt mycket på halsen när jag rider Pralin och har aldeles för raka armar. Jag måste tänka på detta när jag rider henne i fortsättningen.

Igår var som sagt jag och Cola och tävlade, jag han tyvärr inte uppdatera då för att jag hade massor andra saker att göra, som vanligt.

Reg 1,10 - 8 fel
I denna klassen kändes Cola framtung och för dragig, det blev lite dragkamp mellan hinderna tycker jag. Två bommar trillade, det ena tyckte jag var ordentligt onödigt från Colas håll. Man ska inte skylla på hästarna, men Cola har en attityd att kunna vara väldigt väldigt nonchalant och inte bry sig om hinderna. I övrigt var rundan ganska bra, den såg nog bättre ut än vad det kändes kom vi fram till.

Mamma arrangerade filmare till denna klassen, ni får se två bilder från filmen, jag tror inte att internet här är så snabbt så det går att ladda upp den härifrån men man vet aldrig kan testa senare.



Reg 1,20 (vår andra tillsammans) - 0+8 fel
Cola var regällt ofokucerad på framhoppningen och det sista jag gjorde där innan vi gick in på banan var att hon totalt inte brydde sig om räcket och rev det ganska regällt. Jag valde att inte hoppa mer efter det, för jag vet om att Cola inte stannar pga sånt.

Cola överhoppade sig regällt på ettan och tvåan. Sedan hoppade hon riktigt fint runt hela banan tills vi kom till omhoppningen där fick vi ett väldigt onödigt nerslag, och sen fick ryttaren en chock över att vi verkligen kommit till omhoppning så då blev där yttligare ett nerslag. Jag tar helt på mig nerslagen själv där. Cola hoppade fantastiskt där, hon har aldrig hoppat en omhoppning innan också gör vi det i vår andra 1,20. Det var en relativt lång bana med 13 hinder och 15 språng.

Riktigt nöjd med Cola efter gårdagen!

Jag har inte haft tid att blogga, jag hoppas jag hinner med lite roliga inlägg i eftermiddag. Igår var jag och Cola på tävling och det gick bra

Så här kan det se ut när man leker i hagen och heter Cola.

Nu måste jag verkligen blir lite bättre på att skriva här.

Cola var hästen som blev riden idag, det finns inte mycket mer att välja på än att rida i ridhus denna tiden på året. Som tur är har vi ingen snö, men allting är stenfruset och utebanan här hemma går inte att rida på. Då måste vi åka iväg till ridhus varje dag.

Nu när det är så kallt tunt -6 grader är Cola väldigt pigg att rida. Jag började med att skritta fram henne, sedan lite sidvärtsrörelser i skritten. För att sedan börja galoppera henne, lite stäld utåt. Anledningen till att jag oftast på Cola rider skritt och sedan galopp i framridningen är att hon blir stressad av att trava och det blir inget bra av det. I galoppen i början går hon lite stäld utåt för att hon inte ska bara rusa iväg. Sedan jobbar jag henne i alla gångarter. I skritten och traven är det avsaktningar, skänkelvikningar, öppna och sluta. I galoppen är det små tempoväxlingar och övergångar.

Cola jobbade på fint idag, stundtals blev hon lite stark och då fick hon göra halt och rygga något steg. Rygga är inte Colas favorit. Det går inte rakt och det är väldigt besvärligt tycker hon. Men det börjar gå bättre och bättre. Det som är så fantastiskt med att få henne att rygga många steg cirka 10-20 st är att när man sedan börjar rida framåt igen är det en helt annan häst man sitter på. Hon blir mycket mer lösgjord och lättare att reglera samt går i en stadigare lägre form. Idag när jag avslutade ridpasset fick hon faktiskt finare än vad hon gjort på flera dagar...

Är det världscupen på svt play från Frankrike. Enda svenska ekipage Malin har nollat och klar för omhoppning.

Idag köpte jag två jack/tröjor på hästavdelningen i ett varuhus. En i marin och en svart. Dem är perfekta att använda när man tränar inomhus och det är lite varmare. Jag avskyr att träna med tröjor med luva/hätta.

Några nya läsare ville ha en presentation, så jag tänkte att nu presenterar jag mig, så presenterar jag hästarna mer ingående inom kort.

Jag heter Matilda, är 20 år (blir 21 i april). Jag bor på en avstyckad gård i Skåne. Vi har eget stall hemma med 5 boxar och hagar till hästarna samt en belyst uteridbana. Jag tränar och tävlar mina hästar i hoppning. Just nu tävlar jag tom 1,20 med både Cola och Tari. Anledningen till att jag inte tävlar högre än så länge är att jag har utbildat både Cola och Tari själv. Pralin har jag däremot köpt in som problemhäst. Då jag altid har gillat att hålla på med problemhästar/unghästar då det är en utmaning för mig. Nästan alla hästar jag har varit har köpts in som unghästar! Detta gäller även ponnysar.

Jag har hållt på med hästar sedan jag var jätte liten. Anledningen är att mamma hade halvblodsuppfödning här hemma på gården när jag föddes och på så sätt blev jag intresserad av allt vad hästar innebär. Jag fick min första ponny när jag var 4 år gammal, sedan dess har det rullat på med hästar. Både med framgångar och motgångar. Första motgången stötte jag på när jag var blott 6 år gammal, när jag och mamma hittade min första ponny död i hagen...

Jag har gått ut gymnasiet, jag gick Friskvård med specialidrott ridning (såklart). Jag har även utbildat mig till undersköterska och nu läser jag lite utbildningar på distans.

Just nu äger jag tre hästar som jag skriver här om i bloggen:
Nefertari "Tari"     f-03   e. Chapman- Ceylon 
Colette KJ "Cola"  f-05   e. Cuper- Camaro M 
Pralin                    f-02   e. Pascal- Belini